I veckan fick jag svara på några av de vanligaste frågorna just nu. I sminket på SVT Kan drivmedel bli ännu dyrare? – Ja, tyvärr. Drivmedelspriserna har som bekant redan pressats upp under det senaste året, och med tuffa sanktioner mot Rysslands oljeexport väntas priserna stiga ännu mer. Regeringen har redan infört en skattesänkning med 50 öre per liter bensin från den 1 maj, men det verkar som att vi kan få se förslag för såväl ökad milersättning som sänkta bränsleskatter framöver. Hur påverkas min vardagskonsumtion av det ekonomiska läget? – Sannolikt kommer livsmedelspriserna behöva öka ytterligare under året på grund av ökade kostnader för producenter och leverantörer med energi, drivmedel, produktion och logistik. De höga energi och drivmedelspriserna i kombination med höjda priser på spannmål påverkar världsmarknadspriserna och kostnader spiller över på oss konsumenter. Vilka råvaror påverkas? – Både Ryssland och Ukraina är framförallt stora producenter av spannmål. Under växtodlingsåret 2020-2021 exporterades sammanlagt 56 miljoner ton vete från de båda länderna, så det kommer att bli kännbart för hela världsmarknaden. Även majs är en stor gröda. Ukraina är annars ett viktigt land inom gruv- och metallsektorn. Vad händer med elräkningen? – Vi har redan fått vänja oss vid skyhöga elräkningar, och tyvärr finns det en risk att de höga priserna nu påverkas av att de båda ländernas produktion av olja och gas stryps. Det kan finnas stora skillnader på elpriset beroende på vilken del i landet du bor i och regeringens elpriskompensation gällde till februari 2022, det finns en risk att vi fortsatt får räkna med en hög elräkning. Hur står sig den svenska kronan? – I turbulenta tider lutar sig många mot den amerikanska dollarn, och mindre valutor tenderar att falla. En svagare svensk krona påverkar importpriserna så att kostnaderna för exempelvis kläder ökar. Att resa utomlands kommer också att bli dyrare. Kan kriget påverka bolåneräntan? – Ja det finns en risk att Riksbanken kommer behöva höja reporäntan bland annat på grund av ökad inflation, vilket ökar räntekostnaderna för de med bolån. Om man känner en större trygghet i sin ekonomi kan man titta över möjligheten att binda delar av eller hela bolånet. Behöver man oroa sig för pensionen? – Den allmänna inkomstpensionen baseras på din inkomst och har väldigt lite med börsutvecklingen att göra. Premiepensionen är fondbaserad och påverkas helt klart, men den utgör endast 2,5 procent av inkomstpensionen. För den som är född efter 1979 och har premiebestämd tjänstepension kan turbulensen spela in, beroende på hur kapitalet är fördelat. Du kan fråga din arbetsgivare eller ditt tjänstepensionsbolag om du är osäker. Det du framförallt kan påverka – och som har betydelse för dina avkastningsmöjligheter – är valen du gör för ditt privata pensionssparande. Exponering mot rysslandsfonder, fossil energi och vissa råvaror är förstås riskabelt i dagsläget, men det rekommenderas sällan att paniksälja. Hur du fördelar risken beror alltid på hur lång sparhorisont du har. Ska man ta ut pengar och spara i madrassen istället? – Nej, men det är alltid klokt att ha ett buffertsparande som är tillgängligt och oberoende av börssvängningarna. Ett sparkonto med obefintlig ränta känns kanske inte så kul, men det motsvarar de tidigare pengarna i madrassen. Att stärka sin buffert i skakiga tider kan vara klokt.