MÄRTA STENEVI Under valåret 2022 har många med mig funderat över det ekonomiska läget och hur partierna ser på plånboksfrågorna. Jag landade i att det bästa sättet att ta reda på var partierna står är att intervjua partiledarna själva. Märta Stenevi träffar jag efter sommaren, när vi båda nyligen kommit tillbaka från semestern, även om partiledare nog inte checkar ut helt under sommaren ett valår. Även denna sommar har det rapporterats om extremhetta i Sverige, men framför allt i Europa. Samtidigt har inflationen och priser fortsatt att öka på ett sätt som gör vardagen dyrare för oss alla. Vi börjar med att kommentera dessa så tydliga problem som till viss del också skapar en målkonflikt.Hur får vi ihop de kortsiktiga insatserna som krävs rent privatekonomiskt med de långsiktiga globala målen? Kan vi parera båda delarna samtidigt?Märta menar att det absolut går att jobba för både plånboken och klimatet och pekar på hur hettan även påverkat privatekonomin."Vi kan inte subventionera utsläpp för vi har helt enkelt inte råd med det."– Om man tittar på livsmedelsproduktionen i Italien, där det slagit väldigt hårt mot jordbruken, så kommer det också påverka våra livsmedelspriser. Då säger vi att i stället för att sänka priset på bensin och diesel och därmed också öka efterfrågan och användningen – för vi vet att det sambandet är väldigt starkt – så vill vi se en skattelättnad och ett kontantstöd till exempel till barnfamiljer i glesbygd. Vi har lagt fram ett förslag om 16 000 kr om året. Men då går det till familjen, till människorna, inte till oljebolagen. Och så kan vi arbeta med att både fortsätta incitamenten för omställningen, och stötta människor. Men inte subventionera utsläpp för vi har helt enkelt inte råd med det. Om vi pratar om våld i nära relationer och ekonomiskt våld, tycker du att politiken gör tillräckligt? Vad kan vi göra mer och hur ser ni på behovet av förändring för att faktiskt få den effekt vi behöver ha? Det märks att Märta är engagerad i frågan. Hon konstaterar bland annat att även om Miljöpartiet fått mycket gjort under sina år i regeringen, så finns det mycket mer kvar att göra.Hon menar att ett perspektivskifte måste till för att brottsoffret, den kvinna som tvingats fly, inte ska vara den som i praktiken blir begränsad och frihetsberövad när manen går fri och hon måste hålla sig undan. Hon också vill se en utredning som tar fram ett mått på ekonomiskt våld. "Vi ser hur man vägrar bodelning, vilket innebär att en kvinna som flyr inte har möjlighet att skaffa en ny bostad"– Det kan handla om allt från att en kvinna som bestämt sig för att lämna en destruktiv relation, då tar mannen upp lån i hennes namn. Vilket kan ta henne år att reda ut. Vi ser hur man vägrar bodelning, vilket innebär att en kvinna som flyr inte har möjlighet att skaffa en ny bostad, men sen har vi också de dimensioner som vad det innebär att leva skyddad, när man lever gömd, har skyddade uppgifter, hur svårt det är att få nytt jobb, hur svårt det är att försörja sig.Miljöpartiet vill också få på plats en modell de kallar ”en dörr ut” där kommunen ska garantera en samordning som gör att en kvinna lättare kan lämna en destruktiv relation.– Om en kvinna ringer och säger att nu kommer jag lämna honom. Då ska polis, kvinnojour, socialtjänst kopplas in omedelbart. De ska kunna ta in vittnesmål, dokumentera skador, försäkra att barnen har vad de behöver, men också hitta en placering – hela kittet runt henne – så att hon inte riskerar att behöva gå tillbaka till bostaden för att hämta grejer eller liknande.Innan sommaren var vi mitt uppe i en intensiv debatt om pensionerna, som slutade i en mycket jämn omröstning i riksdagen. Även Märta Stenevi anser att en pensionsreform behövs och det är tre delar hon lyfter fram särskilt som hon vill se i en sådan reform; höjda pensioner, jämställda löner och att pensionskapitalet går till hållbara investeringar.– Ska vi göra något åt klimatkrisen så finns det såklart saker vi kan göra som individer. Men framför allt så handlar det om vad vi gör med våra gemensamma resurser. Och i pensionssystemet så finns enormt stora summor kapital som investeras i olika verksamheter. De pengarna måste gå till hållbara investeringar. För där har vi möjlighet att påverka på ett sätt som du och jag aldrig någonsin kan göra i våra privatliv, men där våra gemensamma resurser kan göra en enorm skillnad."I pensionssystemet så finns enormt stora summor kapital. De pengarna måste gå till hållbara investeringar, där har vi möjlighet att påverka på ett sätt som du och jag aldrig någonsin kan göra i våra privatliv" På tal om att ojämställda löner hänger kvar och ger ojämställda pensioner, så är en annan synlig effekt av att vi inte lever i ett fullt ut jämställt land är att kvinnor äger mindre, skapar färre bolag, och mer sällan förekommer i styrelserummen jämfört med män.Hur mycket kan politiken påverka de frågorna?– I vissa frågor tycker jag politiken ska lägga sig i. Det var ju väldigt intressant att se vad som hände när hotet om en kvotering in i börsstyrelserna försvann."Vi gick från att ligga långt fram i Sverige till att nu vara sämst i Norden på jämställdhet i bolagsstyrelserna." – Vi gick från att ligga långt fram i Sverige till att nu vara sämst i Norden på jämställdhet i bolagsstyrelserna. Och det tycker jag är ganska talande, för vi har av hävd och lång tradition en kvotering av män in i bolagsstyrelser. För det saknas inte duktiga kvinnor. Tittar man i de övre skikten i ledningsstrukturerna i bolagen så finns där kvinnor att rekrytera till bolagsstyrelserna. Så det är ju av gammal vana som man envisas med att hela tiden rekrytera in män i bolagsstyrelserna. Och vi har inga problem med att återinföra det hotet att ” få ordning på det här annars är vi beredda att lagstifta kring det.
